Alive and burping
Reflection on: Mushishi
Mushishi, en anime som inte alls borde vara i min smak - men ändå så är den det. Den lugna openingen som beskriver hela serien så bra. Jag som avskyr långsamma serier utan någon egentlig handling, så varför fastnade jag för denna? För handlingen är något jag absolut är helkär i; japanska folksagor. Om mystiska tragedier, gudar och människor i det förflutna. Alla unika karaktärer och sagor ger serien en otroligt underbar känsla under alla avsnitt. Animationen är helt fläckfri, och bakgrunderna är som godis för ögonen. Denna marathonade jag i somras någon gång, och har jag faktiskt bestämt mig för att köpa boxen, för den är så fantastiskt.
Mushishi -
Starry☆Sky～in Spring
Så.. Idag så kom jag över detta spel på något konstigt vis, ett klickande här och ett klickande där. Och det har jag spelat idag i några timmar. Och så kul det var! Så... jag har bara spelat igenom det en gång, kanske gör det någon mer gång. Jag aimade för denna snubbe:
Nanami Kanata. Han har ganska dålig hälsa så han försöker alltid vara tuff så att han ska verka starka Efter lite informationsletande på nätet fick jag veta att han som gör rösten till honom gör rösten till Gintoki i Gintama!! Ännu en anledning att börja se den serien... Men han blev min favvis ganska snabbt.. Det var lite väl många onödiga konversationer men allt var så snyggt animerat så jag njöt i alla fall. Som i denna scen.
好きだよ
Ahh, hela storylinen var så söt, jag läste någonstans att den ska komma som anime. Jag hoppas det, för i denna version var det grymma karaktärer, med lite djup. Vilket.. inte många karaktärer har i animes... jag undrar hur den nya reverse harem Miracle Train kommer att bli... Men detta var ett ganska enkelt och uppenbart spel så det var inte alltför avancerad japanska, jag bara njööt hela vägen. Hihi^^ Jag ska köpa dem andra tror jag. Starry SKy in Summer har en cool karaktär, only for that purpose. Då jag inte har någon Visual Novels kategori får den ligga i anime så länge. Jag vet inte om jag kommer spela några fler spel. Men jag hoppas!
One Piece - ep. 379
Laboon ♥
If only that was smile real
"Ska du inte äta upp den där?" frågade killen med det axellånga håret. Jag blev med ens medveten om mig själv, men istället för att vara mitt vanliga tafatta jag så lyckades jag faktiskt komma med några fyndiga meningar till svar. Det var som en annan person hade tagit över mig. Nu verkade äntligen som om min lemon sourbet skulle vara färdig. Han tog en cheeseburgare och pressade den genom något sorts verktyg in i min bägare. Jag blev lite förundrad, är detta lemon sourbet? Men jag vågade smaka och det smakade absolut underbart. Detta måste vara något hemligt recept för killen blinkade, som om jag kände till något som jag inte borde. Jag satt där i det mörka glassen och njöt av tillvaron.
Jag är sugen på glass.
