1. Joseph Gordon-Levitt

Jag funderade länge om Thor skulle vara med i denna kategori. Till en början så tyckte jag inte det, men sedan så såg jag Avengers, och jag såg om Thor. Det var som en helt ny film än den gången jag såg den på bio. Det var inte bara en massa fartfylld action och muskelhunk utan skjorta. Loki fanns ju. Tom Hiddleston hjärteskärande version av Loki. (Loke på svenska, but now it's english)

Thor och Loki, två bröder som båda var födda till att bli kungar men endast en av dem kan bli det. På Thors kröningsdag så bryter sig frostjättar in i Asgård, men de överbemannas enkelt. Thor bestämmer sig dock att sätta jättarna på plats, något som hans far är emot. När han hör att Thor har gått emot hans ord så bestämmer han sig för att utvisa Thor till Midgård, jorden, för att bli en vanlig dödlig. Thor på jorden, Loki i Asgård. Hemligheter, förräderi, kärlek. Nordens gudar är här.

Jag har faktiskt skrivit en recension på Thor förut. När jag läser den så ser jag samma saker jag tycker nu, men så mycket mer. Jag inser hur lite man får ut av en film av att endast se den en gång, jag är därför så glad att jag såg den igen. Thor, Chris Hemsworth, är utmärkt som en blond Thor. Hopkins bleknar lite som Odin, men duger. Jag gillar hur filmen är lättsmält, hur de på jorden reagerar när de möter Thor. Allt känns äkta med en bit av humor. Allt detta såg jag första gången jag såg filmen, nu, andra gången så ser jag han som också provspelade för Thor, Tom Hiddlestons Loki.

Loki är en komplicerad karaktär. Det är hjärteskärande att se han alltid vara skuggan av sin bror. Nu, när jag är lite mer uppmärksammad på Loki, så ser jag hur de fyra krigarna, helt utan anledning, tvivlar på Loki. Varför skulle han vilja gå emot sin fars sista order? It doesn't make sense! Dem bara inte tycker om honom, den enda som verkligen älskar honom är hans bror, Thor. Men Thor är den person som han vill kunna bevisa sig vara bättre än, han vill inte stå i skuggan, även han född till att bli kung. Därför kan han inte acceptera hans kärlek och allt är så fruktansvärt sorgligt. Jag gråter.

Lite mer till filmen. Jag gillar den fatfyllda action och det var en lättnad av att se den i 2D, då jag inte alls tycker om 3D, när kommer en bra 3D-film komma? Alla skådespelare är briiiiljanta! Stort plus att Stellan är med när det handlar om Nordiska Gudar! Efter att ha sett Avengers så ser man även saker som jag inte lade större vikt vid tidigare eftersom jag inte vet så mycket om Marvels universum. Vem visste att Hawkeye var med i en hiss? Inte jag i alla fall! Det var en vacker scen. Det var många vackra scener. Loki och Thor. Jane och Thor. Stellan och Thor. Loki och Oden. Ja, många. Det den brister i är inte handlingen i sig men den blir lite hoppig och känns längre än vad den egentligen är. Det är aldrig ett bra tecken för en film. Men jag gillar den i alla fall. Mer än förut. Jag älskar Loki också. Ser stört mycket framemot Thor 2 och The Avengers 2! Ja, Loki sa att han hade signat för TRE Marvel filmer så då måste det ju komma ännu en han är med i! *insert extremely happy face*

Vad är bättre än en supercool superhjälte? Jo, en DÖENDE superhjälte. Och vad är bättre än en döende superhjälte? En döende superhjälte SECRETLY IN LOVE. Ni hör redan här att Iron Man 2 är allt man behöver ha av en film. men ack, ändå så har den så mycket mer!

Tony Stark har erkänt att vara Amerikas nya superhjälte Iron Man. Publiken tror att han har allt, men så är inte fallet. Hans inbyggda batteri håller på att förgiftar honom, hittar han inget nytt som kan ersätta hans batteri så kommer han dö av strålning. Om inte det vore problem nog så är en ryss lite sur på Stark och kommer och härjar lite. Och alla verkar vara irriterande på våran älskade Iron Man, till och med hans egen sekreterare Ms Potts. What will you do Mr. Iron Man?

Ettan och tvåan är ganska annorlunda filmer. Den första är introduktionsfilmen, dem är alltid enkla, det är tiden efter som är svår att få att stämma, men Iron Man 2 gör det galant! Istället för att Robert Downey Jr lever livet som Iron Man så är det faktiskt Iron Man som snabbar på hans dödsdom. En hjälte i nöd, men ändå för stolt för att säga det, helt underbart att se. Framför allt så bra framför av Downey Jr!

Det som filmen brister i är dock handlingen, Mr Rourke är utsökt i sin roll som hämndlsyten ryss, men han får alldeles för lite plats och det är för mycket som sker på sidan av för att filmen ska bli enkel att hänga med. Shield dyker upp och Jackson officiellt som Nick Fury. Avengers presenteras för första gången (om man undantar då Downey är med i Hulken, men jag tror att tidsmässigt i Marveluniversumet så utspelar den sig egentligen efter denna) och peppen växer. Men, back to the Iron Guy!

Filmen är njutbar, lite hackig, brist på handling men med utsökta skådespelare och byggstenen till något större. Paltrow och Downey Jr scener är allid lika underhållande och man är bara glad av att se dem tillsammans på skärmen. Scenen efter eftertexterna också. Mmmmyaaah. <3

Efter alla jämförelser bland alla hulkar så bestämde jag för att se med egna ögon om Ruffalo ör bättre än sina förgångare Eric Bana och Edward Norton. Först ut är The Hulk!

Bruce, en forskare inom nanomed-teknologin råkar ut för en olycka där han skulle ha dött men på något sätt överlevde. Efter olyckan så är han inte densamma, han kan inte sätta fingret på det men något är fel. Who is that green guy behind the mirror?

Okej. Den här filmen var dålig. Riktigt dålig. Eric Bana som är en sådan bra skådespelare får inte alls glänsa här. Kameraarbetet är uselt och allt är bara dåligt. Jag avskyr hur de skär in flera bilder i en scen. Jaha, de alla kollar på varandra, men nu ser det bara dumt ut, kan du inte göra det så det blir lite mer intense? Med så mycket potential, jag kan se att detta hade kunnat bli en bra film, men det är det nu tyvärr inte. Ang Lee är nog personen att anklaga för det. Jag vet inte hur en director arbetar, men om något med så här mycket potential har blivit så dåligt så finns det bara en som kan hållas ansvarig.

Eric Bana var då ingen höjdare som Hulk, men jag tror inte det är hans fel. Hulken har inget direkt djup alls i den här filmen, han bara är där och är ett grönt monster och ibland människa. Den enda som glänser lite är Nick Nolte som crazy dad. Hans karaktär hade lite att gå på, men efter att ha sett filmen (med undantag för några långa blundningar) så är man riktigt besviken. Vem är Hulken? Vad ska jag känna när jag ser honom? Den enda scenen jag gillar är den sista scenen, den känns inte lika kameradålig, dåligt manus, dålig stämning och etc etc som resten av filmen. Nu ser jag fram emot Norton!

The Hulk - 

Efter att ha sett The Avengers två gånger är jag frälst. Vad jag dock inte visste är att glädjen kunde ta ytterligare ett jättekliv på skalan. Efter att ha sett Iron Man och Iron Man 2 så inser jag så blind jag har varit. Så blind! Jag skäms. Men är så glad att det finns så mycket mer! Iron Man - i kategorin superhjältar (boken ska inte vara sorterad efter årtal utan kategorier!) får en förtjänt andra plats i denna kategori - 1001!

Tony Stark, pengakungen själv blir kidnappad efter en av sina visningar för hans nya bomb i ett österland. Splitter i hjärtat gör att han får ett batteri opererat in i bröstet för att hålla splittret borta. Geni som han är så lyckas han fly i en egenbyggd armor. Väl hemma så börjar han fundera om det verkligen är meningen att han ska tillverka vapen - eller göra något annat i sin nybyggda armor?

Iron Man är en film med många scener och karaktärer. Jag är alltid lite ledsen då Rhodey i tvåan har bytts ut och då jag har inget emot Cheadle personligen så saknar han karisman som Howard har i första. To the good stuff - Iron Man! Robert Downey Jr är så klockren han kan bara kan bli i denna roll. Jag älskar verklligen snuttarna med han och Potts (Paltrow) (Hidden romance ftw). De är verkligen känslomässiga och är lite out of character för Stark, men ändå så rätt. Tony Stark has a heart.