Come away and Dance with Me ~

Hehe, ojdå. Min väska blev lite överfull (A). Och jag är inte färdig än... Hehe. Men.. Bättre för mycket än för lite! Kommer säkert komma fram att jag glömt något i alla fall. Borstar tänderna nu så jag ska inte glömma tandborsten!!
Frågan är bara: kommer jag kunna lyckas locka mitt hår? Antagligen inte. Sedan har jag gått och blivit småförkyld.

Inatt hade jag värsta mardrömmen. Och så verklighetstrogen. Jag smågrät lite när jag vaknade, brukar inte hända. Hm. Men, nu har jag kommit på, det var bara en dröm! Anyways, I still have stuff to do~


Without you there's so much space to fill in.

Urrgh, jag är trött. Schemat för Januari är ute, har fått två tider då jag hade match... Men fixat och klart så har jag gett bort dem! Skönt att slippa gå o oroa sig över det :) Bara att skriva lapparna förhoppningsvist imorgon.  Annars såg schemat bra ut.

Men, jag är trött. För trött. Längtar tills fredag. ♥ Och dagarna efter ♥♥♥♥♥


Just knock on my door

Jobb idag. Jobb imorgon, Jobb i övermorgon + träning, jobb dagen efter i övermorgon och sedan blire packning för kommer befinna mig i Stockholm på obestämd tid. Vi får se vad som händer på nyår, om polisen tar mig eller inte. Som tur är har jag inget bestämt förräns typ den 8:e igen. Kanske träffar lite folk efter jobbet, men tror ärligt inte att jag kommer orka det. Bara Therése. För jag behöver Beer Pong muggarna. Och sedan är det sista gången vi kommer synas innan Maj typ. Sad panda.


The Karate Kid

 

Familjen Parker ska börja om på nytt i Kina. För den 12-årige Dre Parker blir det allt lättare sagt än gjort. Han kan inte någon kinesiska och under den första dagen så hamnar han i bråk. För att kunna försvara sig mot sina mobbare och få flickan han inte kan hålla sina ögon borta ifrån så börjar han lära sig Kung Fu, dess ädla konst och om att slåss inte allitd handlar om att vinna.

 

Storyn var inget speciellt, jag förstår inte hur den kunde bli till över 2 timmar! Kändes som evigheter! Och det var så många brister, först så har han sin uniform på sin första skoldagen men blir då tillsagd att man bara har den vid speciella tillfällen. Sedan vid dem speciella tillfällena så har han den inte på sig, wtf?! Grymt störande. Varför åkte dem till Kina i första stället, hans pappa dog och så flyttar man till Kina bara sådär? Lite väl drastiskt beslut. Sedan vad var det för skola han gick på egentligen? Vissa verkade vara rika, andra helt normala. Den bara fanns där, helt randomly.

 

Skådespeleriet var väl varken fantastiskt eller mähäigt. Gillade att se Jackie Chan som tyst, vis kinesisk man, lite ovanligt! Dem andra karaktärerna hade det inte spelat någon roll vem som hade haft dem, karaktärerna hade inget särskilt speciellt djup eller drag. De var bara där för att finnas till för storyn.

 

En rulle man kan plöja sig igenom, men jag ser nog hellre orginalet flera gånger än ser denna igen.

 

Karate Kid -


Days of sunshine in the world of Dreams.

År 2010. Mycket hände år 2010, mycket jag inte trodde skulle hända, saker jag hoppades på och saker som jag inte riktigt vågat hoppas på. Första halvåret var jobbigt, vi förlorade de sista matcherna i innebandyn, fotbollsträningarna var inte lika kul och skolan var en pina. Mest naturkunskapen, jag gillade att skriva långa och jobbiga uppsatser. Malin flyttade hemifrån. Åkte buss till Berlin med klassen. Blev systembruden. Studenten kom, jag och Sanna shottade på i några minuter och sedan var kylan som bortblåst och allting var bara så kul! Studenten innebar också att jag snart skulle åka till Kanada. Tror jag har skrivit om förut hur mycket det innebar för mig så skippar den biten! Det var dagen innan jag åkte för att träffa Erika som hade varit i Japan, Stockholm är alltid litekul att åka till. Känns lite som att åka till utlandet. Jag är en liten lantis innerst inne... Det var trevligt, det sista jag skulle se av Sverige och jag hade saknat Stockholm, var inte alls där lika ofta när Erika var i Japan. Det var också då jag för "första" gången träffade min blivande pojkvän.

Det är för "första" gången därför han kommer inte ihåg den första gången vi träffades. Det var när jag var i Stockholm och såg Dragonball filmen, vi pratade lite om programmering och hemsidor. Jag hade nästan precis börjat med webdesign så jag tyckte jag var jättecool som fattade något. Men som sagt, den händelsen glömde bort av honom (inte så förvånade, jag är ganska tystlåten av mig i stora grupper och bland massa okända människor). Men! Tiden gick som sagt och det var ju inte direkt att jag tänkte så mycket på den här söta programeringskillen, life goes on you know. Kanada happened och jag kom hem, såg färdigt på Supernatural och då började vi facebooka coola som vi är. Smsa och jag, saker hände 8) hihi. Väldigt bra saker.

Men, sedan det icke-existerande sommarlovet började så har saker bara varit bra. Förutom när jag satt ensam på Kanadas flygplats och grät för jag skulle hem och en flygplatskille kom fram och frågade om han kunde hjälpa till med något. Det var lite pinsamt, men väldigt vänligt av honom. Kanadensare är ett vänligt folk, till skillnad från oss svenskar. Men som sagt, det rullar, rullar framåt och allting känns bra. 2010, året som toppat alla dem andra.

Den 8:e. Den 20:e. Den 18:e. Den 11:e. Den 2:a. Många datum. Små händelser. Stora händelser. 2010.

Nu ska jag se på film.


Frozen, broken or is it just not there anymore?

Dålig dag. Konstig dag. Jag vet inte.

I just think of you and I'm not alone anymore.

Jag är hungrig. Jag var duktig på att äta ett tag, men sedan så slutade jag... Det är ju så tråkigt... Och denna hungerkänsla kommer säkert gå över snart... Men jag fortsätter dricka vatten på jobbet! Och hemma, så är lite duktig.

Köpt två julklappar! Kände mig lite stressad men det gick över. SOm vanligt. Det är som förut när klockan är tolv på natten, har cirka 10 sidor Naturkunskap kvar att plugga (alltså, 10 sidor av skit jag inte vill plugga och typ inte fattar något av) och prov om 9 timmar. Det löser sig, tänkte jag alltid. Och det löste sig. Även om jag kanske skippade första lektionen och sov på resten.. Det gick!

Ibland så undrar man hur människor, vuxna människor, kan vara så elaka och barnsliga? Jag blir bara trött på dem ibland. Ledsen också. Tänker på hur det var och hur det är. Men så tänker jag igen. Och tänker hur bra det egentligen är och hur dåligt det egentligen var. Och då blir jag glad. Och så tänker jag lite till och blir lite ännu gladare. Och så tänker jag på en viss person och ler. Hihi.

Jag låter synden vinna över mig. Nu ska jag frossa.

Nothing comes close to you.

Jag tror jag inte orkar med listan. Jag blickade över den lite närmare och insåg att den var för ointressant, eller att jag som i förra inlägget smyger undan sanningen och tar något som ligger närma den. So jag skippar listan. Och kör mitt eget race istället.

Igår så försvann Timmy. Vi letade överallt, han var som *poff* borta. Efter en halvtimme så stod jag bara still, försökte lugna ned mig men kunde inte hålla tillbaka tårarna. Vi hittade han sen, han satt uppe på Malins bokhylla, jag blev oerhört lättad. Timmy såg så rädd ut, han visste inte riktigt vart ha var. Om han hade flugit ut så skulle det varit alldeles för kallt för honom. Men nu sitter han i buren igen~

Igår träffade jag Therése!! Det är alltid lika trevligt, helt sjuuukt att vi känt varandra i 17 år! Jag skulle fråga henne om en sak, men glömde. Hm, tar det sen när hon kommer hem från Gran Canaria... >_> Som vanligt berättade hon roliga historier, jag fyllde i detaljerna om mitt liv och sedan var det mycket minnen, människor och lite allmänt girl-talk. Oj, nu blev jag lite distraherad och kollade på Beer Pong videos, det var så kul i somras när vi spelade :D. Men det var svårt utomhus, nästa gång blir det inomhus, no wind! (är det bra eller dåligt? Jag är ju sämst egentligen.)

Sedan så talade jag med Jess i några timmar häromdagen!!! Hon är typ aldrig inne på msn och det var skönt!! Hon är så klok och efter att ha pratat med henne känner man sig både lättad och glad. varför är alla mina vänner så awesome? Skickade ett mms till hennes mejl och det funkade! Höhö, känner mig cool.

Men det påminner mig, jag måste posta hennes julklapp idag!! Jag börjar ju om typ 3 timmar så... Better get on with it!


And when I laid my eyes on You I understood.

Min första kärlek - ♥



När jag var runt 3 eller 4 år så fick jag denna i julklapp. Vi har massor med bilder på mig när jag öppnar paketet och är alldeles stormförtjust. Och det var jag. Jag kommer ihåg lyckan när jag såg vad som uppenbarade sig i paketet. Alla lyckliga stunder jag hade med min Tomy. Mina turtles som kämpade mot den stora elaka bilen. Taxin till Barbie. Plus en helt massa annat. Tomy står kvar i min garderob, när jag städar så brukar jag låta han köra några varv, för gamla goda tiders skull.


So Close, yet so far.

Dag 8 - Ett ögonblick

 

Ögonblicket innan ögonblicket jag hade väntat två år på. Två år hade det gått sedan jag sett mina bästa vänner. Sista halvåret i skolan var jobbigt, fotbollen var tråkig och jag längtade så mycket efter dem. Jag försökte jobba så mycket jag kunde, men pengarna ville inte räcka till. Fick mental breakdown men papi kom in och hjälpte mig ♥. Efter jag hade tagit denna bild så kollade jag lite på fotbollsvm när jag väntade på min väska, jag fick konstiga frågor av tullen och sedan var jag igenom. Jag gick nedför den blåa mattan och där stod hon. Och där stod jag. Tårarna rann nedför våra kinder. Jag var jetlaggad, hungrig, men har nog aldrig mått så bra i hela mitt liv. Det får inte ta två år tills nästa gång.

 

Ögonblicket när man ser någon. Känslan man får. Underbart. ♥

 


Number One to Number 7 please!

Dag 01 - Vem är jag?

Dag 02 – Min tro

Dag 03 – Mina föräldrar

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Dag 05 – Min dag

Dag 06 – Vad är kärlek?

Dag 07 – Min bästa vän

Dag 08 – Ett ögonblick

Dag 09 – Min första kärlek

Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag

Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan

Dag 14 – det här får mig att gråta

Dag 15 – Mina drömmar

Dag 16 – Min första kyss

Dag 17 – Mina drömmar

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Dag 19 – Detta ångrar jag

Dag 20 – Den här månaden

Dag 21 – Ett annat ögonblick

Dag 22 – Det här upprör mig

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Dag 24 – Mitt Favoritminne

Dag 25 – En första

Dag 26 – Mina rädslor

Dag 27 – Min favoritplats

Dag 28 – Det här saknar jag

Dag 29 – Mina ambitioner

Dag 30 – Ett sista ögonblick

Decemberlistan som jag tänkt att göra, hittade den på någon random blogg. Ligger lite efter så tar de första sju i ett och samma inlägg! Har jag tråkigt? JA :D

Så länge jag minns har jag älskat sport. Bollsporter, att röra på sig. Jag har sportat i över 15 år. Känslan att vinna, känslan att förlora är båda två känslor som är extremt viktiga i mitt liv och som jag bär med mig lite överallt. Sporten har format mig till en tävlingsmänniska. Trots det så är jag väldigt blyg, och har väldigt svårt att få fram mina känslor. Det jag egentligen vill säga. Annars så är det väl mina intressen som gör mig till den jag är, sport, film och böcker.

När jag var 4 år så började jag titta på Arkiv X med pappa. Det är min absoluta favoritserie, även om den hade sina ups- and downs. Men sen den dagen så har jag trott på utomjordingar, gått på UFO-mässor köper UFO-böcker på bokreor. Det fascinerar mig att vi inte är dem enda, att dem finns där uppe och vem vet vad dem kan göra mot oss...

Vad är kärlek? Ja, vad är det egentligen? För mig så kan man ha kärlek till många saker, inte endast till människor. Men kärlek är något/någon som gör en glad/lycklig. Man ler. Glädjen sprids i kroppen, en underlig känsla kommer över en... Man kan bara inte sluta att le. Kärlek är lycka.

Min bästa vän. Under mina 20 år har jag haft många bästa vänner. För mig är en bästa vän en man kan prata om precis allt, ha kul med, vara sig själv och man kan sitta i en soffa men fortfarande ha hur kul som helst. Jag har ett par sådana. Några här i Sverige, för många utomlands. Personer som får mig att må bra, känna mig bättre, personer jag vill vara som för de är så oerhört bra. Personer jag inte skulle klara mig utan.

Okej, det får räcka för idag! Får se om jag fortsätter med denna eller inte... Vi vet ju hur det brukar sluta...



"I'm lonely," I said and he embraced me. That feeling still lingers on.

För några veckor sedan så insåg jag att jag åt dåligt. Jag tränar hyffsat mycket, jobbar för lite men äter alldeles för lite. Så jag tänkte: Skärpning nu! Nu har jag skärpt mig. Tänkt på min dagliga kost. Ätit ordentligt med frukost, lunch till och med ätit frukt ibland. Det har resulterat med att jag har gått ned 4 kilo. Jaha? Jag vet fortfarande inte om det är bra eller dåligt, vi får se om jag stannar här eller fortsätter gå ned, då kanske jag ska börja oroa mig lite.

Fast... Jag är lite trött med att oroa mig. Dem senaste dagarna så har jag fått ovanlig yrsel när jag går upp, reser mig och ibland bara står. Vilket är väldigt störande. Igår när vi kollade på fotboll så blev det jättejobbigt att bara sitta still för jag blev yr. Men jag hade visst osedvanligt lågt blodtryck enligt läkaren. Normalt har jag lågt, men varför jag har så ovanligt lågt just nu, det förtäljde han inte. Sedan har jag fått mystiska pengar. Mystiskt. Skickade ett mejl, sen har jag gjort mitt. Men tänk om det är någon bankliga som utnyttjar mig och sedan hamnar jag i fängelse i 20 år? Lite läskigt.

Imorgon match i Stockholm. Idag ska jag förhoppningsvist träffa Emil innan jag börjar mitt 10-timmarspass! Cash, here I come~ :D Jag känner mig dålig när jag inte jobbar. Jag har blivit jobbnarkoman.